
Tentamentu/tèrmentu (pesten) serka muchanan
Kiko ta tentamentu/tèrmentu?
Tèrmentu ta un forma agresivo dirigi na otro hende.
Tur mucha ta tenta òf ta wòrdu tenta. Por ta prèt pa hasi wega ku otro. Pero e no ta prèt mas ora ku un persona wòrdu ofendí òf wòrdu ekskluí. E ora ei e ta wòrdu di ter.
Tèrmentu ta un forma di agresividat i e intenshon ta pa hasi e otro daño. Si un mucha wòrdu tenta/ter esaki por hasié sinti insigur i esaki por keda pa bida largu. Un víktima(mucha) di tèrmentu por ta drumi malu, no kier bai skol mas òf ta haña mal sifra na skol.
Tin ora muchanan no ta riska di papia ku nan mayornan tokante esaki paso nan tin bèrgwensa. E tèrmentu por resultá den kehonan síkiko manera depreshon, soledat òf miedu pa frakaso.
Un par di forma di tèrmentu/tentamentu ta:
•Tèrmentu Verbal: ora e mucha wòrdu zundra riba plenchi di skol. Nan por ta diskriminá tambe.
•Tèrmentu sosial: ora ku nan ta ignorá e mucha òf e wòrdu ekskluí for di kombersashonnan.
•Tèrmentu físiko: ora ku e mucha wòrdu persiguí te na kas, wòrdu bati, di skòp òf pusha.
•Tèrmentu via Internet: ora ku un kompañero di klas hasi bo ridíkulo den un grupo di WhatsApp òf pone un potrèt bergonsoso di e mucha riba facebook.
Dikon mucha ta ter otro mucha?
•E mucha ku ta ter ke poder riba otro mucha
•E mucha ku ta ter ta insigur. Dor di tin un aktitut “tòf” e ta spera ku otro mucha por elogiele.
•Un mucha ku ta ter por ta hopi biaha depresivo(esaki ta sosodé hopi serka mucha muher). E por ta mustra straño pero tèrmentu ta un manera pa nan saka nan frustrashon i esaki ta pone nan sinti nan mes bon.
Anti tèrmentu
Ora un mucha ta wòrdu di ter, ta bon pa e siña defendé su mes. Ora ku e mucha tin un idea positivo di su mes, e ora ei e por defendé su mes mas mehor na esun ku ta ter e. Tapesey ta importante pa e mucha krea konfiansa den su mes. Lo ta bon pa e mucha haña un kurso di abilidat sosial.
Ora un mucha wòrdu di ter ta bon pa sinta papia ku ne i mustr’e komprenshon. Konta e yùfrou òf mener di skol pa asina por bini huntu na un solushon. Laga e mucha sa ku esunnan ku ta ter e ta un mucha ku ta insigur i probablemente yalurs. Porta un bishita na un sikólogo tambe por ta un solushon
Un par di forma di termentu/tentamentu ta:
•Termentu Verbal: ora e mucha wordu zundra riba plenchi di skol. Nan por ta diskrimina tambe.
•Termentu social: ora ku nan ta ignora e mucha of e wordu eksklui for di kombersashonan.
•Termentu fisiko: ora ku e mucha wordu persigi te na kas, wordu bati, di skop of pusha.
•Termentu via internet: ora ku un kompañero di klas hasibo ridikulo den un grupo di whatsapp of pone un potret bergonsoso di e mucha riba facebook.
Dikon mucha ta ter otro mucha?
•E mucha ku ta ter ke poder riba otro mucha
•E mucha ku ta ter ta insigur. Dor di tin un aktitut “tof” e ta spera ku otro mucha por elogiele.
•Un mucha ku ta ter por ta hopi biaha depresivo(esaki ta sosodé hopi serka mucha muher). E por ta mustra straño pero tèrmentu ta un manera pa nan saka nan frustrashon i esaki ta pone nan sinti nan mes bon.
Anti tèrmentu
Ora un mucha ta wòrdu di ter, ta bon pa e siña defendé su mes. Ora ku e mucha tin un idea positivo di su mes, e ora ei e por defendé su mes mas mehor na esun ku ta ter e. Tapesey ta importante pa e mucha krea konfiansa den su mes. Lo ta bon pa e mucha haña un kurso di abilidat sosial.
Ora un mucha wòrdu di ter ta bon pa sinta papia ku ne i mustr’e komprenshon. Konta e yùfrou òf mener di skol pa asina por bini huntu na un solushon. Laga e mucha sa ku esunnan ku ta ter e ta un mucha ku ta insigur i probablemente yalurs. Porta un bishita na un sikólogo tambe por ta un solushon i probablemente jaloers. Porta un bishita na un sikologo tambe por ta un solushon.

